Brunr\u00e5ttan \u00e4r den vanligaste arten vi har i Sverige, svartr\u00e5ttan d\u00e4remot \u00e4r mer ovanlig. En r\u00e5tta kan bli upp till 25 cm l\u00e5ng utan svansen inr\u00e4knad som brukar vara 17-20 cm l\u00e5ng bara den. Vid dryga tv\u00e5 m\u00e5naders \u00e5lder blir den k\u00f6nsmogen och en hona f\u00e5r ca 3-6 kullar om \u00e5ret med 6-12 ungar i varje. En hona \u00e4r normalt dr\u00e4ktig i 24-25 dagar. I ett experiment med en hona och en hane blev ca 800 nya individer till p\u00e5 ett \u00e5r. R\u00e5ttor \u00e4r all\u00e4tare men f\u00f6redrar feta produkter. Medellivsl\u00e4ngden i det vilda ligger p\u00e5 ungef\u00e4r 6 m\u00e5nader. De r\u00f6r sig i lodr\u00e4ta utrymmen och p\u00e5tr\u00e4ffas oftast utomhus i marken, under byggnader eller i avloppssystem. R\u00e5ttor s\u00f6ker sig ofta in i byggnader och en springa p\u00e5 13 mm r\u00e4cker f\u00f6r att de ska tas sig in. De \u00e4r duktiga kl\u00e4ttrare och kan hoppa upp till 1,5 m. Det finns ocks\u00e5 risk att de b\u00e4r med sig sjukdomar som sorkfeber, harpest och leptospiros (zoonos).<\/p>\n
S\u00e5 undviker du dem:<\/strong><\/p>\n L\u00e4mpliga bek\u00e4mpningsmetoder: <\/strong>mekaniska f\u00e4llor, burar, r\u00e5ttstopp i form av automatiska f\u00e4llor eller speciellt anpassade avloppsr\u00f6r. Har du r\u00e5ttproblem och beh\u00f6ver hj\u00e4lp? Klicka h\u00e4r<\/strong><\/a>.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n I Sverige \u00e4r husmusen vanligast, d\u00e4refter kommer skogsmusen. Kroppsl\u00e4ngden \u00e4r vanligtvis 8-9 cm liksom svansen. Den tar sig in genom mycket sm\u00e5 h\u00e5l, fr\u00e5n 5 mm i diameter och upp\u00e5t. En mus blir k\u00f6nsmogen redan efter 35 dagar och en hona f\u00e5r ofta 4-6 kullar om \u00e5ret med upp till 6 ungar i varje kull. Under gynnsamma f\u00f6rh\u00e5llanden kan en ny kull f\u00f6das var 50:e dag. Honan \u00e4r dr\u00e4ktig i 18-21 dagar och fruktsam i ca 1 \u00e5r. Den \u00e4ter allt men gillar b\u00e4st frukt, fr\u00f6n, mj\u00f6l, gryn och spannm\u00e5lsprodukter. Den s\u00f6ker sig ofta in i fastigheter via panel och springor och g\u00e5r n\u00e4stan uteslutande via v\u00e4ggar upp till vinden. Husmusen uppeh\u00e5ller sig i v\u00e5ra hus \u00e5ret om medan skogsmusen s\u00f6ker sig in under senh\u00f6sten.<\/p>\n S\u00e5 undviker du dem:<\/strong><\/p>\n L\u00e4mpliga bek\u00e4mpningsmetoder: <\/strong>mekaniska\/automatiska f\u00e4llor eller burar. Har du problem med m\u00f6ss? Kontakta oss h\u00e4r<\/strong><\/a>.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n En v\u00e4gglus blir 4-5 mm l\u00e5ng och som vuxen \u00e4r den gul, r\u00f6d eller m\u00f6rkbrun men som nymf \u00e4r den transparent. Med sin platta kropp trycker den sig l\u00e4tt in i sm\u00e5 springor. Livsl\u00e4ngden ligger normalt p\u00e5 6-9 m\u00e5nader men i laboratorium kan den bli upp till 18 m\u00e5nader gammal. Den \u00e4r en tillf\u00e4lligt blodsugande parasit som \u00e4r skygg och nattaktiv. Dess \u00f6verlevnadsf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r otrolig, den kan g\u00e5 i dvala och leva utan mat i upp till 18 m\u00e5nader. Det \u00e4r f\u00f6rst n\u00e4r en m\u00e4nniska kommer i n\u00e4rheten och den k\u00e4nner kroppsv\u00e4rme och\/eller utandningsluft som den attraheras och s\u00f6ker sig fram f\u00f6r att suga blod. Direkt efter att den sugit blod kan\/vill den para sig. En v\u00e4gglushona l\u00e4gger 2-5 \u00e4gg om dagen och det tar ca 7-20 dagar innan de kl\u00e4cks. Under sin livstid kan en hona l\u00e4gga 200-500 \u00e4gg. V\u00e4ggl\u00f6ssen sprids vanligen via f\u00f6rem\u00e5l s\u00e5som resv\u00e4skor eller kl\u00e4der. De l\u00e4mnar efter sig sm\u00e5 svarta fl\u00e4ckar samt blodfl\u00e4ckar och skalbitar.<\/p>\n S\u00e5 undviker du dem:<\/strong><\/p>\n L\u00e4mpliga bek\u00e4mpningsmetoder: <\/strong>fysikalisk sanering i form av kiselgur, dammsugning, v\u00e4rmebehandling, \u00e5nga och frysbehandling. Har du sett sp\u00e5r efter v\u00e4ggl\u00f6ss? Kontakta oss h\u00e4r<\/strong><\/a> s\u00e5 hj\u00e4lper vi dig.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n Efter endast 2-4 m\u00e5nader n\u00e5r en kackerlacka vuxen storlek. Honorna l\u00e4gger \u00e4ggkapslar om ca 36 \u00e4gg som d\u00e4refter kl\u00e4cks inom 4-6 veckor. De \u00e4r sv\u00e5ra att uppt\u00e4cka d\u00e5 de \u00e4r nattaktiva men d\u00e4r de existerar i st\u00f6rre omfattning g\u00e5r de att se \u00e4ven dagtid. De f\u00f6rflyttar sig vanligen l\u00e4ngs r\u00f6rgenomf\u00f6ringar och avloppsstammar och man kan se sp\u00e5r av dem i form av sm\u00e5, svarta prickar. Gulsot och salmonella \u00e4r exempel p\u00e5 \u00e5kommor kackerlackor kan sprida.<\/p>\n S\u00e5 undviker du dem:<\/strong><\/p>\n L\u00e4mpliga bek\u00e4mpningsmetoder: <\/strong>klisterf\u00e4llor, kyla, kiselpulver och kemisk bek\u00e4mpning. Har du drabbats av kackerlackor? Klicka h\u00e4r<\/strong><\/a> s\u00e5 hj\u00e4lper vi dig.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n Mest f\u00f6rekommande \u00e4r vanliga getingar, tyskgetingar, r\u00f6dbandade getingar, buskgetingar och b\u00e5lgetingar. De tillh\u00f6r insektsfamiljen steklar precis som myror. Antalet getingar i ett bo varierar men kan uppg\u00e5 till flera tusen per samh\u00e4lle. Deras bon best\u00e5r av tuggat tr\u00e4 som de hittar i stubbar, tr\u00e4d eller panel m.m. men de kan \u00e4ven bygga bo i marken. P\u00e5 h\u00f6sten d\u00f6r alla getingar utom drottningen och getingboet \u00f6verlever bara en sommar. Getingar \u00e4r pollinat\u00f6rer och ska d\u00e4rf\u00f6r ej bek\u00e4mpas i on\u00f6dan.<\/p>\n S\u00e5 undviker du dem:<\/strong><\/p>\n L\u00e4mpliga bek\u00e4mpningsmetoder: <\/strong>borttagning av getingbo och kemisk bek\u00e4mpning. \u00d6nskar du hj\u00e4lp med bek\u00e4mpning? Klicka h\u00e4r<\/strong><\/a>.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n Denna art trivs som b\u00e4st i fuktig sand, det \u00e4r f\u00f6rklaringen till varf\u00f6r de ofta p\u00e5tr\u00e4ffas vi platts\u00e4ttningar, altaner och liknande. De bygger g\u00e4rna bo i fuktskadat virke eller annat byggmaterial och varje bo har en drottning. Svartmyror s\u00e4nder ut \u201dspejare\u201d f\u00f6r att hitta mat och \u201dspejarna\u201d i sin tur l\u00e4mnar efter sig doftsp\u00e5r s\u00e5 andra myror kan f\u00f6lja efter. Den huvudsakliga f\u00f6dan best\u00e5r av avf\u00f6ring fr\u00e5n bladl\u00f6ss men \u00e4ven v\u00e4xtsafter, pollen och insekter.<\/p>\n S\u00e5 undviker du dem:<\/strong><\/p>\n L\u00e4mpliga bek\u00e4mpningsmetoder: <\/strong>Placering av myrdosor (dessa kan du best\u00e4lla h\u00e4r<\/strong><\/a>) i myrornas utg\u00e5ngsl\u00e4ge och kemisk bek\u00e4mpning.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n Faraomyror \u00e4r gyllengula i f\u00e4rgen och kan vara sv\u00e5ra att uppt\u00e4cka eftersom de \u00e4r mycket sm\u00e5, endast 1,5-2 mm l\u00e5nga. De trivs som b\u00e4st d\u00e4r det \u00e4r varmt och kan d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5tr\u00e4ffas p\u00e5 exempelvis k\u00f6ksb\u00e4nken i anslutning till en kaffebryggare eller i badrummet i n\u00e4rheten av varmvattenledningar. Till skillnad fr\u00e5n svartmyran s\u00e5 \u00e4r flera av faraomyrornas bon sammankopplade och styrs av en drottning, det kan d\u00e4rf\u00f6r vara mycket sv\u00e5rt att bek\u00e4mpa denna art. De sprids via exempelvis butiker, arbetsplatser eller vid utlandsresor. Risken att f\u00e5 med sig faraomyror hem \u00f6kar n\u00e4r vi k\u00f6per livsmedel fr\u00e5n varmare l\u00e4nder. Faraomyror trivs i s\u00f6tsaker, ost, k\u00f6ttr\u00e5varor och vid d\u00f6da insekter.<\/p>\n S\u00e5 undviker du dem:<\/strong><\/p>\n L\u00e4mpliga bek\u00e4mpningsmetoder: <\/strong>utplacering av myrdosor (dessa kan du best\u00e4lla h\u00e4r<\/strong><\/a>) i myrornas utg\u00e5ngsl\u00e4ge samt kemisk bek\u00e4mpning.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n \u00c4ngrar \u00e4r ett stort sl\u00e4kte och p\u00e4ls\u00e4ngrar tillh\u00f6r de vanligare arterna. De angriper ylle, fj\u00e4drar, p\u00e4ls, ben och spannm\u00e5lsprodukter. Normalt \u00e4r det p\u00e4ls\u00e4ngerns larver man hittar i m\u00f6rka platser s\u00e5som bost\u00e4der, vanligtvis i garderober, bland kl\u00e4der och under lister. De f\u00f6rekommer ofta i \u00e4ldre hus ofta i trossbottnar eller parkettgolv. P\u00e4ls\u00e4ngerns fullvuxna bagge f\u00f6redrar ljusa platser och d\u00e4rf\u00f6r uppt\u00e4ckas ofta i f\u00f6nster.<\/p>\n S\u00e5 undviker du dem:<\/strong><\/p>\n L\u00e4mpliga bek\u00e4mpningsmetoder: <\/strong>reng\u00f6ring och i s\u00e4rskilda fall kemisk bek\u00e4mpning.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n \u00c4ngrar \u00e4r ett stort sl\u00e4kte och till de vanligare arterna h\u00f6r fl\u00e4sk\u00e4ngern. Den \u00e4r as\u00e4tare och gnager sig g\u00e4rna in i tr\u00e4. Ofta p\u00e5tr\u00e4ffas den i f\u00e5gelbon och d\u00f6da djur men \u00e4ven i kastrullsk\u00e5p, spisfl\u00e4ktar, djurfoder och ventilation, s\u00e4rskilt i skafferiventiler i \u00e4ldre fastigheter. Den l\u00e4gger sina \u00e4gg i d\u00f6da djur och larverna \u00e4r 12-16 mm l\u00e5nga och har en m\u00f6rkbrun beh\u00e5ring.<\/p>\n S\u00e5 undviker du dem:<\/strong><\/p>\n L\u00e4mpliga bek\u00e4mpningsmetoder: <\/strong>reng\u00f6ring och s\u00e4rskilda fall kemisk bek\u00e4mpning.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n Den vanliga silverfisken \u00e4r en vingl\u00f6s, ljusskygg och silvergl\u00e4nsande s\u00e5 kallad fj\u00e4llborstsvans som kan bli upp till 12 mm l\u00e5ng. P\u00e5 st\u00e4llen d\u00e4r det \u00e4r varmt och fuktigt som i k\u00f6k och badrum trivs den som b\u00e4st. De kommer inte upp fr\u00e5n avloppet som m\u00e5nga tror, utan g\u00f6mmer sig i sprickor och springor i v\u00e5ra hus. Silverfiskar lever av det vi l\u00e4mnar efter oss s\u00e5som tv\u00e5lrester, fett, hudflagor, cellulosa samt st\u00e4rkelserika matvaror som br\u00f6d och mj\u00f6l men \u00e4ven papper. Som nymf \u00e4r silverfisken upp till 2 mm l\u00e5ng och vit och kan bli 2-4 \u00e5r gammal. Till skillnad fr\u00e5n den vanliga silverfisken har den l\u00e5ngspr\u00f6tade silverfisken tre l\u00e5nga spr\u00f6t som sticker ut fr\u00e5n \u00e4nden. Den lever p\u00e5 samma s\u00e4tt som den vanliga silverfisken, men vistas d\u00e4remot g\u00e4rna i torra utrymmen. En annan likartad insekt \u00e4r ugnssmygen som till det yttre liknar en vanlig silverfisk, men f\u00f6redrar att leva i varmare milj\u00f6er upp\u00e5t 37 grader. Den klarar \u00e4ven att leva i torra milj\u00f6er.<\/p>\n S\u00e5 undviker du dem:<\/strong><\/p>\n L\u00e4mpliga bek\u00e4mpningsmetoder: <\/strong>silverfiskf\u00e4llor (dessa kan du best\u00e4lla fr\u00e5n oss). M\u00e5nga silverfiskar p\u00e5 ett och samma st\u00e4lle kan tyda p\u00e5 fuktskada, anlita fackman om du \u00e4r os\u00e4ker, boka h\u00e4r<\/strong><\/a>.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n
M\u00f6ss<\/strong><\/h2>\n
\n
<\/p>\n
<\/p>\n
V\u00e4ggl\u00f6ss<\/strong><\/h2>\n
\n
Kackerlackor<\/strong><\/h2>\n
\n
<\/p>\n
<\/p>\n
Getingar<\/strong><\/h2>\n
\n
Svartmyror<\/strong><\/h2>\n
\n
<\/p>\n
<\/p>\n
Faraomyror<\/strong><\/h2>\n
\n
P\u00e4ls\u00e4ngrar<\/strong><\/h2>\n
\n
Fl\u00e4sk\u00e4ngrar<\/strong><\/h2>\n
\n
Silverfiskar<\/strong><\/h2>\n
\n
<\/p>\n