Råttor

Brunråttan är den vanligaste arten vi har i Sverige, svartråttan däremot är mer ovanlig. En råtta kan bli upp till 25 cm lång utan svansen inräknad som brukar vara 17-20 cm lång bara den. Vid dryga två månaders ålder blir den könsmogen och en hona får ca 3-6 kullar om året med 6-12 ungar i varje. En hona är normalt dräktig i 24-25 dagar. I ett experiment med en hona och en hane blev ca 800 nya individer till på ett år. Råttor är allätare men föredrar feta produkter. Medellivslängden i det vilda ligger på ungefär 6 månader. De rör sig i lodräta utrymmen och påträffas oftast utomhus i marken, under byggnader eller i avloppssystem. Råttor söker sig ofta in i byggnader och en springa på 13 mm räcker för att de ska tas sig in. De är duktiga klättrare och kan hoppa upp till 1,5 m. Det finns också risk att de bär med sig sjukdomar som sorkfeber, harpest och leptospiros (zoonos).

Så undviker du dem:

• Se över rörgenomföringar så de är täta.
•  Kontrollera att kapade rör är plomberade ordentligt.
• Avloppsbrunnar ska ha ordentligt fastsatta galler utan för stora hål, gärna av metall.
• Dörrar måste vara täta, kontrollera att eventuella släp- och borstlister är intakta.
• Husfasaden måste vara fri från hål och sprickor, om så finns kan vi hjälpa dig att täta dem
• Tänk på att hålla snyggt och rent vid sopkärl
• Undvik vegetation i nära anslutning till husfasader
• Mata ej fåglar där du vill hålla råttorna borta
• Håll god ordning och undvik högar av bråte både ute och inne

Lämpliga bekämpningsmetoder: mekaniska fällor, burar, råttstopp i form av automatiska fällor eller speciellt anpassade avloppsrör. Har du råttproblem och behöver hjälp? Klicka här.

Vägglöss

En vägglus blir 4-5 mm lång och som vuxen är den gul, röd eller mörkbrun men som nymf är den transparent. Med sin platta kropp trycker den sig lätt in i små springor. Livslängden ligger normalt på 6-9 månader men i laboratorium kan den bli upp till 18 månader gammal. Den är en tillfälligt blodsugande parasit som är skygg och nattaktiv. Dess överlevnadsförmåga är otrolig, den kan gå i dvala och leva utan mat i upp till 18 månader. Det är först när en människa kommer i närheten och den känner kroppsvärme och/eller utandningsluft som den attraheras och söker sig fram för att suga blod. Direkt efter att den sugit blod kan/vill den para sig. En vägglushona lägger 2-5 ägg om dagen och det tar ca 7-20 dagar innan de kläcks. Under sin livstid kan en hona lägga 200-500 ägg. Vägglössen sprids vanligen via föremål såsom resväskor eller kläder. De lämnar efter sig små svarta fläckar samt blodfläckar och skalbitar.

Så undviker du dem:

• Använd resväskor av hårdplast eller metall
• Vid hotellvistelse, genomsök rummet efter spår, främst kring sängen
• Placera resväskor så långt från hotellsängen som möjligt
• Packa inte upp väskor under resa, låt allt ligga kvar tills du kommer hem
• Vid hemkomst efter resa, packa upp metodiskt och tvätta allt om möjligt i minst 60 grader
• Syna dina varor du köpt på second-hand noga

Lämpliga bekämpningsmetoder: fysikalisk sanering i form av kiselgur, dammsugning, värmebehandling, ånga och frysbehandling. Har du sett spår efter vägglöss? Kontakta oss här så hjälper vi dig.

Getingar

Mest förekommande är vanliga getingar, tyskgetingar, rödbandade getingar, buskgetingar och bålgetingar. De tillhör insektsfamiljen steklar precis som myror. Antalet getingar i ett bo varierar men kan uppgå till flera tusen per samhälle. Deras bon består av tuggat trä som de hittar i stubbar, träd eller panel m.m. men de kan även bygga bo i marken. På hösten dör alla getingar utom drottningen och getingboet överlever bara en sommar. Getingar är pollinatörer och ska därför ej bekämpas i onödan.

Så undviker du dem:

• Tänk på att hålla snyggt och rent vid sopkärl och håll efter spill av sötsaker
• Sätt in insektsnät i öppna fönster
• Montera insektsnät för att täcka luftspalter, ventiler och ventilationsluckor m.m. där getingar kan ta sig in och bygga bo, detta kan vi hjälpa dig med
• Sätt upp getingfällor i problemområden, dessa går att beställa från oss

Lämpliga bekämpningsmetoder: borttagning av getingbo och kemisk bekämpning. Önskar du hjälp med bekämpning? Klicka här.

Faraomyror

Faraomyror är gyllengula i färgen och kan vara svåra att upptäcka eftersom de är mycket små, endast 1,5-2 mm långa. De trivs som bäst där det är varmt och kan därför påträffas på exempelvis köksbänken i anslutning till en kaffebryggare eller i badrummet i närheten av varmvattenledningar. Till skillnad från svartmyran så är flera av faraomyrornas bon sammankopplade och styrs av en drottning, det kan därför vara mycket svårt att bekämpa denna art. De sprids via exempelvis butiker, arbetsplatser eller vid utlandsresor. Risken att få med sig faraomyror hem ökar när vi köper livsmedel från varmare länder. Faraomyror trivs i sötsaker, ost, köttråvaror och vid döda insekter.

Så undviker du dem:

• Håll efter livsmedelsspill från sötsaker
• Skura bort myrstigar så doftspåret försvinner

Lämpliga bekämpningsmetoder: utplacering av myrdosor (dessa kan du beställa här) i myrornas utgångsläge samt kemisk bekämpning.

Fläskängrar

Ängrar är ett stort släkte och till de vanligare arterna hör fläskängern. Den är asätare och gnager sig gärna in i trä. Ofta påträffas den i fågelbon och döda djur men även i kastrullskåp, spisfläktar, djurfoder och ventilation, särskilt i skafferiventiler i äldre fastigheter. Den lägger sina ägg i döda djur och larverna är 12-16 mm långa och har en mörkbrun behåring.

Så undviker du dem:

• Håll spisfläkten och kastrullskåpet fria från fett
• Avlägsna gamla getingbon och fågelbon

Lämpliga bekämpningsmetoder: rengöring och särskilda fall kemisk bekämpning.

Mal

De två vanligaste arterna av malfjärilar som man hittar inomhus är klädesmal och pälsmal. Båda arterna är gula eller grå och har 12-14 mm mellan vingspetsarna. En hona kan lägga upp till 100 ägg vilka kläcks efter några dagar. Utvecklingen från ägg till fullvuxen fjäril kan ta från en månad till närmare ett år, mycket beroende på omgivningens temperatur. Fjärilarna gör ingen skada utan det är larverna som går till angrepp, främst mot textilier. Klädesmalens larver angriper i första hand material från djurriket men ibland även från växtriket. Den är särskilt förtjust i fjädrar, hår och päls.

Så undviker du dem:

• Tvätta alltid kläder och textilier innan förvaring och placera i tättslutande påsar
• Se till att dolda utrymmen t.ex. förråd och garderober dammsugs kontinuerligt
• Var uppmärksam på kläder och mattor som du inte regelbundet använder

Lämpliga bekämpningsmetoder: tvätt och inventering av textilier.

Mjölbaggar

Mjölbaggar tycker om spannmålsprodukter och påträffas ofta i tomma lagerlokaler där de lever av livsmedelsspill i springor och sprickor. Födokällor är mjöl, bröd, bönor, pasta, kryddor och kakao. De trivs som bäst i miljöer som håller 30-gradig temperatur. Mjölbaggar angriper livsmedel och gör att de möglar samt avger en unken och sur doft.

Så undviker du dem:

• Håll rent i skafferiet
• Återförslut mjölpåsar efter användning
• Förvara torrvaror i temperaturer under 20 grader

Lämpliga bekämpningsmetoder: rengöring och i särskilda fall kemisk bekämpning.

Risvivel

Dess huvud påminner om en snabel och de är brunsvarta till färgen med fyra röda prickar på täckvingarna. Honan borrar ett hål i ett riskorn och lägger ett ägg, larven äter sedan upp innandömet och förpuppar sig i kornet. De lever även av säd. Risvivlar kommer till Sverige via varutransporter och etablerar sig främst i skafferier och förpackningar med ris. Den är beroende av värme och kan därför ej övervintra i kalla lokaler.

Så undviker du dem:

• Förvara ris och spannmål svalt

Lämpliga bekämpningsmetoder: rengöring och kemisk bekämpning.

Hästmyror

Hästmyran är Europas största myra varav två arter finns i Sverige där de är vanligast förekommande i skogslänen. Den är mattsvart med rödbrun mellankropp. Drottningen gnager ett bo där hon sedan föder en kull arbetare som till slut växer till en koloni på upp till 3000 individer. Bon byggs i rötskadade träd, stubbar och byggnader. Huvudboet finns oftast utomhus men satellitbon kan finnas dolda i konstruktionsvirke inomhus. Hästmyran är allätare och lever av exempelvis söta växtsafter, insekter och andra smådjur.

Så undviker du dem:

• Undvik vedstaplar, virke och vegetation i nära anslutning till byggnader

Lämpliga bekämpningsmetoder: borttagning av boplatser och kemisk bekämpning.

Envis trägnagare

Även känd som dödsur och är vanlig i hela Sverige. Den är svart med två karaktäristiska gula hårfläckar på halssköldens bakre hörn samt en Y-formad upphöjning. Envisa trägnagare går endast till angrepp mot rötskadat virke där larverna gör långa gångar och flyghål.

Så undviker du dem:

• Håll virket torrt
• Förebygg röta
• Byt ut skadat virke

Lämpliga bekämpningsmetoder: byt ut skadat virke och applicera lämpligt träskyddsmedel. Behöver du hjälp att åtgärda skador? Klicka här.

Källa: Nomor