I en bostadsrättsförening ska det finnas en styrelse som ansvarar för den löpande verksamheten. Styrelsen ska också anmäla ändringar i föreningen till Bolagsverket.
Styrelseledamöterna

Styrelsen består av minst tre (3) och högst fem (5) ledamöter med minst en (1) och högst fyra (4) suppleanter.

Styrelsen väljs av föreningsstämman framtill nästa ordinarie stämma.

Styrelseledamöterna och suppleanterna ska
vara minst 18 år
normalt vara medlemmar i föreningen, om inte annat är bestämt i stadgarna
inte vara försatta i konkurs, ha näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §

Föräldrabalken.
Om styrelseledamöterna inte kan fullfölja sina arbetsuppgifter är det styrelsesuppleanterna som träder in i deras ställe.
Bolagsverket bevakar att bostadsrättsföreningen har en behörig styrelse. Om den inte har det kan den riskera tvångslikvidation, det vill säga att vi beslutar att avsluta föreningen.

Välja styrelse
Styrelseledamöterna ska väljas för att verka en viss tid, en mandatperiod är 1 år. Denna löper i regel fram till slutet av nästa ordinarie föreningsstämma och får vara maximalt fyra räkenskapsår.
En styrelse kan bli omvald för en ny mandatperiod..
Vad är styrelsens ansvar?

Styrelsen
• beslutar om firmateckningen kallar medlemmarna till föreningsstämman
• företräder föreningen
• ansvarar för den löpande verksamheten i föreningen
• ansvarar för att årsredovisningar upprättas
• rättar sig efter stadgarna och föreningsstämmans beslut
• anmäler ändringar i föreningen till Bolagsverket.
• Om ett aktiebolag eller en förening inte har någon behörig ställföreträdare som bor i Sverige måste styrelsen utse och anmäla en särskild delgivningsmottagare. Läs mer om särskild delgivningsmottagare.

Vem kan väljas
Alla medlemmar är valbara, såvida de är myndiga och inte i konkurs. Även en medlems make eller sambo kan väljas till styrelsen, även om denne inte formellt är medlem (Bostadsrättslagen). Inget formellt hinder att bägge är med samtidigt. Ledamöter brukar väljas på ett eller två år

Vilken är suppleanternas roll
Val av ordinarie ledamöter och val av suppleanter är två olika val, och får inte blandas samman. En suppleant förblir suppleant och kan aldrig bli ordinarie (annat än på nästkommande stämma).
Det normala är att suppleanter kallas till alla möten och deltar i styrelsearbetet fullt ut (förutom att de inte har rösträtt). Men en suppleant får inte i egenskap av suppleant inneha ansvarspost (typ ordförande, kassör, sekreterare). När en ordinarie ledamot är frånvarande, träder en suppleant in, med rösträtt (ska antecknas i protokollet.) Det kan vara tillfälligt, för ett visst möte, eller permanent, om t ex en ledamot flyttar eller avgår. När en suppleant ersätter en styrelseledamot har personen samma ställning och ansvar som övriga styrelseledamöter. Suppleanterna är inte personliga, utan bör träda in i en på förhand bestämd ordning (rangordnas på stämman eller på konstituerande styrelsemöte).